Behandling

Behandling av höga blodfetter handlar inte enbart om att kontrollera kolesterolvärdet. Andra riskfaktorer för utveckling av hjärtkärlsjukdom (rökning, högt blodtryck, ålder, övervikt etc), vägs också in och påverkar den behandling man får.

Det första och viktigaste steget är dock förändringar av kost- och levnadsvanor.

Höga kolesterolvärden har goda chanser att bli lägre genom en mer hälsosam kost- och livsstil. Genom att minska andelen mättat fett i maten, röra sig mer, stressa mindre och sluta röka, kan man göra mycket för att få ned det onda kolesterolet och höja andelen av det goda. Om kolesterolvärdet inte förbättrats efter 3-6 månader, kan det bli aktuellt att sätta in läkemedel.

Välj rätt fett

Mindre än 30 % av kaloriintaget bör bestå av fett. För en person som äter 2 000 kalorier per dag betyder det att man ska få i sig högst 65 gram fett. Varje gram fett innehåller 9 kalorier. Du kan beräkna ditt fettintag genom att titta på märkningen på livsmedelsförpackningen. En tumregel är att fett som håller sig flytande eller mjukt i kylskåp är bättre för hjärtat än fett i fast form.

Mättat fett är den sämsta typen av fett. Mättat fett, som är fast vid rumstemperatur, kommer från animaliskt fett och vissa tropiska oljor, bland annat palmolja och kokosnötolja. Det höjer halten av LDL-kolesterol. Mindre än 10 % av kalorierna ska komma från mättat fett.

Det nyttigare, omättade fettet kommer från växter och är flytande vid rumstemperatur. Omättat fett består av fleromättat eller enkelomättat fett. Solros-, majs- och sojabönsolja är exempel på fleromättat fett. Rapsolja och olivolja är exempel på livsmedel som innehåller enkelomättat fett. Omättat fett anses vara det bästa eftersom det bidrar till att höja halten av HDL-kolesterol. Läs mer hur du kan påverka din livsstil under Goda vanor.

Läkemedel

För att nå betydande sänkningar av kolesterolhalten krävs ofta lipidsänkande läkemedel. De vanligaste och mest verksamma läkemedlen för detta är idag statiner. Andra behandlingsalternativ är fibrater, gallsyreresiner, nikotinsyra och omega-3 fiskoljor.

Statiner (HMG Co-A reduktashämmare)

Det medicinska samlingsnamnet för statiner är HMG Co-A reduktashämmare. Statiner bidrar till att minska nybildningen av kolesterol i kroppen och kan sänka totalkolesterolet med 25–45 %. Särskilt effektiva är statinerna mot LDL-kolesterolet. Rätt använda kan de minska det onda kolesterolet med 40–60 %.

Statinerna ökar också förekomsten av det goda kolesterolet, HDL, och de sänker triglyceridnivåerna, TG. Statiner har visat sig minska risken för komplikationer i hjärta och blodkärl, liksom risken för insjuknande och död i kranskärlssjukdomar. Statiner tolereras i allmänhet väl av kroppen, men lätta muskelsmärtor kan förekomma samt ibland ökade leverenzymvärden.

Fibrater (fibrinsyrederivater)

Fibrater har god effekt på triglycerider och HDL. Idag står behandling med fibrater för ett par procent av all behandling av höga blodfetter. De vanligaste biverkningarna är mag-tarmbesvär och ökad risk för gallsten.

Resiner (gallsyrabindare)

Resinerna är gallsyrabindande och ger en relativt liten sänkning av LDL-kolesterolet. Triglyceriderna kan dessutom öka vid behandling. Resiner används främst som tillägg om kolesterolvärdena är väldigt höga. En vanlig biverkning är förstoppning.

Nikotinsyra (vitamin B3)

Nikotinsyra har en relativt god effekt på triglycerider och HDL. Användningen i Sverige är dock liten och bland biverkningarna återfinns problem med magen och ansiktsrodnad.

Ezetimib (kolesterolupptagshämmare)

Kolesterolupptagshämmare är en ny klass av kolesterolsänkande läkemedel. Ezetimib används som tillägg till statiner för att förstärka sänkningen av LDL-kolesterol.

Omega-3-fettsyror

Omega-3-fettsyror består av fiskoljor och räknas ännu inte som godkänt läkemedel i Sverige. Fettsyrorna sänker dock triglyceridvärdet effektivt. Mag-tarmbesvär är en vanlig biverkning.